pilenochpercy

Percy och jag förenas ofta i vår dyrkan av det enda sanna geniet i det här landet, nämligen Gösta Ekman. Det var tack vare honom som vi startade den här bloggen. Vi genomför till och med en årlig ceremoni med ett visst gyllene dokument till hans ära. Det sker i största blygsamhet, men ändå med ett stundens allvar som torde få den starkaste att vekna. Och tro mig, dessa händelser ska för evigt återkomma! Frågan är dock om inte den här dagboken spelat ut sin roll. Jag vet inte, kanske att vi återkommer, men i detta nu finner jag inga ord stora nog att framföra våra framtida eskapader i detta forum. 

Allt beror förstås på Mötet med stort M. För aldrig, inte ens i min vildaste fantasi, trodde jag väl att vi skulle få chansen att blott vistas i samma rum som Gösta. Men nu har det skett. Vi har befunnit oss i hans närvaro och skådat en mästare med glimten i ögat som fick oss att häpna, trots att vi ju naturligtvis hade förutspått att han skulle locka till skratt och fröjd bara genom att visa sig där på Dramatens Lilla Scen. Det var en triumf, ett gyllene ögonblick. Och det där vi ville säga honom fastnade liksom på tungan, vi vågade inte! För aldrig att vi skulle vilja störa geniets frid med ogenomtänkta ord! Icke! Vi satt bara tysta och lyssnade när han berättade om sitt arbete som regissör, om Moliére och så klart, en och annan kvick snubbling på scengolvet. 

Oh, ni stackare som inte fick vara med och uppleva detta! Så nu förstår ni nog att dessa texter kanske inte spelat ut sin roll, men på något sätt och vis ändå bör falla i vila ett slag. För vi är för upprymda av mötet med Gösta Ekman att vi tänker pusta ut en stund. På obestämd framtid.

Väl mött i beundran för geniet Gösta,

Pilen och Percy.

En synnerligen god jul och ett gott nytt år önskar vi alla välartade läsare där ute.






/Pilen och Percy.

Svensk filmindustri överraskar - igen! Hur är det möjligt att gång på gång producera sådana fantastiska mästerverk? Som stolt cineast skyndar jag mig till närmaste biograf för att komma över en biljett.




/Pilen.

En annan tid, ett annat universum. Och Thooor-Leifs orkester.





/Pilen.

Nästa vecka bjuder min arbetsgivare på konferens. Vi ska få bo på ett fint och spännande hotell.





/Pilen.

Allas vår idol Gösta Ekman var med i Nyhetsmorgon igår morse. Han är nämligen aktuell som regissör av Molière-pjäsen "Den girige", som går upp på Dramaten inom en snar framtid. Tyvärr pajade Steffo Törnqvist och Jenny Östergren hela nöjet med sina amatörfrågor. Särskilt Östergrenskan försökte verka svårmodig och kulturell med floskler som knappt går att återberätta. Då log Gösta och frågade lite försynt men väl bitskt vem hon egentligen satt och citerade. Ja, han ville helt enkelt att hon skulle precisera sig. Då svarade hon något i stil med att "eh, ja det är väl eh, mina egna slutsater". Haha! Jag visste väl att geniet Gösta skulle se igenom ängsligt pladder!



Gösta gillar sin Jean Baptiste Poquelin.


/Pilen.

(Gefle Dagblad 2009-10-21)


/Pilen.

Ikväll: En Pölsa och ljuva Tuva.




/Pilen.

Några så kallade "nyhetsstjärnor" från TV4 har tydligen satt upp en sorts show på Berns. Nu läggs den ner efter bara en föreställning och Malou von Sivers menar ilsket att det är på grund av en elak recension i Dagens Nyheter. Själv vill jag mest applådera den ljuvliga sågningen som skrevs av Jane Magnusson för några dagar sedan. Låt mig bjuda på ett smakprov:

"von Sivers svidar om till stora byxor, keps och halskedjor och rappar sig igenom de tveklöst mest pinsamma fem minuterna jag upplevt i hela mitt 41-åriga liv. Så kommer Peppe Eng ut och berömmer henne:

– Man ser ju att Malou har en helt ny karriär framför sig?

Ja, den gamla är i alla fall över" (DN 2009-10-13).

 

Är det inte roligt så säg? Framför allt är det gravt skrattretande att någon på fullaste allvar kom på idén att Malou von Sivers, Peppe Eng & Co skulle kunna bjuda på "artisteri".

 

I dagens Aftonbladet kommenterar just Peppe Eng det faktum att showen nu läggs ner på grund av kritiken:

 

" Vi hade inte repeterat tillräckligt och tekniken spelade oss ett spratt. Kanske var det också lite för kollegialt. Dessutom var det kanske fel forum, steget till stora scenen på Berns blev för stort" (AB 2009-10-16).

 

 

Kvack och godnatt.

 

 

/Pilen.

Idag på jobbet ringde en Herr Schimmelpfennig från Tyskland. Som tur var kunde han lite svenska så det gick att konversera dugligt med honom. Dock hade han lite svårt med uttalet stundtals så när jag behövde hans fullständiga namn samt adressuppgifter bad jag honom helt sonika att bokstavera. Det roliga var att han inte hade någon direkt koll på det gamla vanliga "Adam, Bertil, Ceasar-systemet" så han drog till med lite allehanda ord som "S som i snö och I som i Idrott". När han kom till dubbel-n i slutet av sitt efternamn fattade jag inte om han sa "M" eller "N" och påverkad av hans prilliga alfabet drog jag till med "menar du N som i Nisse?" varpå han glatt skrek "ja ja" i andra änden och så var den affären i hamn.



En annan tysk storkund inom konsortiet.


/Pilen.

Roligt att dom inte är riktigt säkra på sin sak. "Kan vara längst i världen".



Foto: Expressen.


/Pilen.

Hittade en ihopknycklad inköpslista mellan två skogaholmslimpor på ICA. Jag gillar att personen ifråga har ansträngt sig och först skrivit "färdig köttfärssås på burk" men sedan ändrat sig och nöjt sig med endast "köttfärssås på burk". Lite tilltro måste man ju ändå ha till sig själv. Och så riskakor till kaffet. Festligt!


Foto: Pilen.


/Pilen.

/Pilen.

Calle-Phille är ute och kör racerbil igen. Men är det skick och fason att göra sina bestyr ute i naturen på det där viset? Det finns faktiskt toaletter vid Plaza Gomila.


Foto: Aftonbladet.


/Pilen.