Allas vår idol Gösta Ekman var med i Nyhetsmorgon igår morse. Han är nämligen aktuell som regissör av Molière-pjäsen "Den girige", som går upp på Dramaten inom en snar framtid. Tyvärr pajade Steffo Törnqvist och Jenny Östergren hela nöjet med sina amatörfrågor. Särskilt Östergrenskan försökte verka svårmodig och kulturell med floskler som knappt går att återberätta. Då log Gösta och frågade lite försynt men väl bitskt vem hon egentligen satt och citerade. Ja, han ville helt enkelt att hon skulle precisera sig. Då svarade hon något i stil med att "eh, ja det är väl eh, mina egna slutsater". Haha! Jag visste väl att geniet Gösta skulle se igenom ängsligt pladder!
Gösta gillar sin Jean Baptiste Poquelin. /Pilen.
(Gefle Dagblad 2009-10-21)
/Pilen.
Ikväll: En Pölsa och ljuva Tuva.
/Pilen.
Några så kallade "nyhetsstjärnor" från TV4 har tydligen satt upp en sorts show på Berns. Nu läggs den ner efter bara en föreställning och Malou von Sivers menar ilsket att det är på grund av en elak recension i Dagens Nyheter. Själv vill jag mest applådera den ljuvliga sågningen som skrevs av
Jane Magnusson för några dagar sedan. Låt mig bjuda på ett smakprov:
"von Sivers svidar om till stora byxor, keps och halskedjor och rappar sig igenom de tveklöst mest pinsamma fem minuterna jag upplevt i hela mitt 41-åriga liv. Så kommer Peppe Eng ut och berömmer henne:
– Man ser ju att Malou har en helt ny karriär framför sig?
Ja, den gamla är i alla fall över" (DN 2009-10-13).
Är det inte roligt så säg? Framför allt är det gravt skrattretande att någon på fullaste allvar kom på idén att Malou von Sivers, Peppe Eng & Co skulle kunna bjuda på "artisteri".
I dagens Aftonbladet kommenterar just Peppe Eng det faktum att showen nu läggs ner på grund av kritiken:
" Vi hade inte repeterat tillräckligt och tekniken spelade oss ett spratt. Kanske var det också lite för kollegialt. Dessutom var det kanske fel forum, steget till stora scenen på Berns blev för stort" (AB 2009-10-16).
Kvack och godnatt.
/Pilen.
Idag på jobbet ringde en Herr Schimmelpfennig från Tyskland. Som tur var kunde han lite svenska så det gick att konversera dugligt med honom. Dock hade han lite svårt med uttalet stundtals så när jag behövde hans fullständiga namn samt adressuppgifter bad jag honom helt sonika att bokstavera. Det roliga var att han inte hade någon direkt koll på det gamla vanliga "Adam, Bertil, Ceasar-systemet" så han drog till med lite allehanda ord som "S som i snö och I som i Idrott". När han kom till dubbel-n i slutet av sitt efternamn fattade jag inte om han sa "M" eller "N" och påverkad av hans prilliga alfabet drog jag till med "menar du N som i Nisse?" varpå han glatt skrek "ja ja" i andra änden och så var den affären i hamn.
En annan tysk storkund inom konsortiet. /Pilen.
