pilenochpercy

Härom veckan gick jag på bio för att bevittna Stellan Skarsgård dansa runt och sjunga till några Björn och Benny-låtar. Det hela var nöjsamt och trevligt, men det var ett otyg innan själva filmen som väckte min irritation, nämligen dessa eländiga filmtrailers. Så fort man satt sig tillrätta i den vinröda biofotöljen och gjort sitt bästa för att hinna äta upp alla popcorn innan reklamen, uppenbarar dom sig i horder. Märk väl, jag skulle inte reflektera över det här om det var några korta små roliga glimtar och diverse spännande cliffhangers som kablades ut på vita duken. Inte ett ord skulle jag yppa om saken. Men nu är det dessvärre tvärtom. Redan efter första klunken avslagen automatcola har jag fått veta allt om Arn i den kommande uppföljaren ända in till sista slutstriderna. Vad är meningen med det? Dom visar för mycket!! Jag vill inte veta allt om en ny film. Jag vill se lagom mycket så att jag blir sugen på mer. Inte fasen vill jag få hela storyn och mer därtill upprullad framför mig där jag sitter och glor i biomörkret. Samma "avslöjande-fenomen" har jag upplevt från TV4:s hallåor som för ett tag sedan hade dille på att berätta hela filmen och gärna att det var betjänten som klubbat ihjäl Sir Walcott i biblioteket innan det ens börjat. Så lär nu av era misstag kära filmproduktionsnissar och sluta upp med det här vanvetteriet! Lagom är bäst - har ni inte hört det uttrycket förut?

/Bergman-Pilen.