Tillsammans forcerar vi berg - bokstavligt talat

Jodå, min trampmoped klarade turen nerför berget i natt. Men det fanns ögonblick då jag trodde min sista stund var kommen när jag tog kurvorna i 150 knyck på mitt rangliga åkdon. Turligt nog kunde jag skickligt parera diverse vägbulor där i mörkret och landade så småningom tryggt och säkert nere i dalen efter min vansinnesfärd. Så här dagen efteråt känner jag av en smula huvudvärk. För ni må tro att våra geniknölar gick på högvarv igår, nu när både Pilen och Percy äntligen befann sig under samma tak. Ett triumfens ögonblick.

/Pilen.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0