pilenochpercy

Igår var Percy inte riktigt sig själv.

 På ont.

Ni vet, man brukar ibland använda uttrycket "på gott och ont", i Percys fall under gårdagen var det på ont.

Det finns ord man kan använda för att beskriva Percys allmäntillstånd igår. Jag har fått höra ett antal av dessa beskrivningar idag.

Alika är en. Kaja en annan.

Runt tretiden imorse blev Percy också en lortfot. Traskade runt i stan i bara fossingarna, letandes efter skräp att stoppa i fyllekrävan. Skadade hälen och haltade hem sista biten med donkenpåsen stadigt i ena handen. Väl hemma glömdes det trettio sekunder tidigare barfoteriet bort, därav de svarta tasspåren överallt som idag föreligger.

"Ojojoj Percy, vilken lortfot du är..." sa jag till mig själv sittandes på badrumsgolvet när jag fick syn på spåren efter mig på badrumsmattan. Lyfte en tass i taget och tvättade dom omsorgfullt i handfatet med jordgubbstvål.

Min positiva personlighet säger mig dock att jag ska försöka leta efter guldkornen från gårdagen. Sådant som man kan tänka tillbaks på och trösta sig med mitt i allt annat eländigt.

Jag har listat dessa här;

1. Jag lyckades under HELA kvällen att låta bli att fylleringa till Pilen. Detta är annars ett återkommande moment under kvällar som gårdagens. En favorit i repris. Den cirkeln är nu att anses som bruten.

2. Jag tänkte för mig själv efter andra Mintuushoten att "Nehej du Percy, nu börjar du bli riktigt jävla galet full här, ta det lugnt nu Harriet" och drack ett glas vatten och senare endast lite öl.

3. I förmiddags när jag kravlade mig upp ur sängen fann jag ståendes på vardagsrumsbordet ett finfint coca-colaglas. Jag hade tydligen beställt plusmeny på donken under den arla timmen och därför belönats med en present som heter duga. Det invigdes ganska snart med en c-vitaminbrus.

/Percy.